Husnr 401 - Färgeri/ Handlare/ Elaffär

[Åter Verksamhetskartan]

[Åter Huskartan]
Enligt mantalslängder tillhörde denna gårdstomt Salteå nr 2.

För mer information angående Salteå nr 2 under tiden 1774-1845.
Se "Salteå 1-7".

Idag 2005 ser huset ut så här och det drivs som Bäveråns kursgård. Foto Monica Årjes

Ungefär så här såg kanske huset ut även som nybyggt. I brandförsäkringen från 1915 finns inte glasverandan omnämnd, men i 1919 års brandförsäkring finns den beskriven sålunda:
"På östra sidan en veranda i två våningar 6,35x2,3x6 m"


Uthuset

Uthuset som troligtvis låg bredvid byns Färgeri i slutet på 1800-talet. Foto taget 2003 av Monica Årjes
Enligt information på landsarkivet byggdes denna ekonimibyggnad 1870. Själva Färgeriet fanns dock redan 1864 enligt köpekontrakt. Kanske var det en annan byggnad då?


Färgeriet upphörde med sin verksamhet 1909. Det var då Färgare Östlund (även handlare) som drev det vid denna tidpunkt.

Uthuset var ursprungligen 27,5 m långt. Idag är ca 2/3 bortrivet.


Färgeriet

Uppgifter hämtade från Brandförsäkringsverkets arkiv (Försäkringsnr 26772)

Färgeriet var inrymt i en fristående byggnad i två våningar, belägen ca 7 m från uthuset och 8 m från Salteån. Enligt brandförsäkringen från 1882 var byggnaden uppförd 1870 på en tomt av 3,357 kvadratalnar, avsöndrad från hemmanen 1 och 4.

Nedre våningen har tre rum och förstuga utgörs, förruttom av färgeriet, även av kök med spis och kammare med kakelugn. Andra våningen består av två rum, varav det ena är torkrum och det andra boningsrum, båda med egna ingångar.

Åbyggnaden som ej till brandförsäkring anmälts är: Ett trähus bestående av handelsbod med kontor, magasin, ladugård och vedbod på 31 fots avstånd från färgeribyggnaden.


Enligt köpekontrakt från 1864 ägde Johan Nordlöf flera fastigheter i byn varav detta färgeri och vadmalsstamp. Detta sålde han till N. Nilsson.
Du kan läsa kontraktet HÄR>>

Johan Nordlöf var även den förste handlaren som vi känner till här i Salteå. Han hade sin affär i ett magasin som ej finns kvar idag. Han bodde i dagens husnr 104.

Enligt hörsägen flyttade han sin handelsverksamhet till den sk "brända tomten" och den övertogs sedan av sonen Olof.

Den siste färgaren som vi hitills fått vetskap om hette Östlund. Han bodde här vid ån. 1918 flyttade Bror Svensson till denna gård och drev bla en elaffär tom 1934.

Foto av handlare Johan Nordlöf och yngste sonen.


Nils Nilsson med hustru

Färgaren Nils Nilsson f. 1833 bodde troligtvis här med sin hustru f. 1835. De finns nämnda som mantalskrivna 1865 på Salteå nr 2. Vi är dock osäkra på om de bodde här under denna tid eller om det enbart var själva Färgeriet som låg här.


Nils Johan Östlund och Margareta Matilda Sjödin

Färgare och handlande NJ Östlund f. 1847 i Skorped gift 1876 med Margareta Matilda Sjödin f. 1853 i Styrnäs.

Barn
Tyko Harald f. 1877 i Salteå (gift med Selma Lundgren från hus nr 507. De drev diversehandel på Noraström och sedan på "Högen" i Holh)
Hjalmar Verner f. 1879 i Salteå d. 1883
Vera Katarina f. 1881 i Salteå (gift m handlare Lindström i Torrom.
Matilda Dorotea, Dora f. 1887 i Salteå (barnmorska i Stigsjö)
Emmy Margareta f. 1885 i Salteå (gift med Kyrkoherde Lundgren i Nora)
Verner Johannes f. 1888
Petrus Emanuel f. 1889
Amanda f. 1890 d. 1890
Elisabeth f. 1891 d. 1891
Anna Elisabeth f. 1892 d. 1892
Naeme Augusta f. 1894

Östlunds syster Greta Johanna Östlund f. 1843 bor här under en tid. Flyttar sedan till Nätra 1902.

Finns registrerad som inhyst i mantalslängderna från 1918. Samtidigt finns även en f.d hushållerska registrerad hos Bror Svensson. Hon heter: Kajsa Brita Östlund f. 1853

I Salteås bykista förvaras bysågens bokföring och en del kvitton finns bevarade. Här till höger är ett av dem.

Östlunds affär fanns kvar till 1918 då Bror Svensson köpte fastigheten.

 


Bror och Johanna Svensson

Så här såg det ut på denna tiden. Här drev familjen både telefonväxel, telefonkiosk, elaffär och taxiverksamhet. Bilen skymtar till höger vid huset.
Fadern handlade även med ström och hade lyskunder.

Märtha Hall f 1918 berättar om sin uppväxt i detta vackra hus. Hon tror att det byggdes i början på 1900-talet.

Efter att familjen bott i Kvarngården sedan 1902 så flyttade familjen hit. De köpte gården av Östlunds.

Här bodde familjen under ca 1918-1934.

Här fanns gott om utrymme för alla.

Tidigare hade det varit affär här. Hyllorna fanns kvar och kom väl till pass för glödlampor, proppar etc. Fadern hade ju belysnings-abonnenter som behövde ha en elaffär att handla i. Denna affärsdel användes även som sommarkök. Se ingången till höger.

På husväggen fanns en "Fylgiaskylt". Ev var fadern försäkringsombud.

På bilden till vä ser vi hela familjen uppradad.

Familjen bestod av fadern Bror Svensson f 1873 modern Johanna Maria Svanberg f 1877 och deras fem döttrar Hanna f 1902, Sally f 1904, Ingeborg f 1910, Dagmar f 1913 och Märtha f 1918. Alla barn utom Märtha och Ingeborg var födda i Kvarngården.
(Ingeborg föddes under en kort tid när de hade farfars hemman - idag husnr 311)

Under tiden de bodde i Salteå dog modern bara 53 år gammal. Märtha vara då 12 år .

Fadern var kyrkvärd.

Märtha minns det stora vackra huset med den stora vackra trädgården. Närheten till ån och badställerna.


Bilden ovan på flickorna Svenssons togs som överraskning till moderns 50-årsdag.

Här ser man uthusets läge nära ån.

Barnen hade också väldigt nära till skolan. Tvärsöver landsvägen. Där låg lärarbostaden och sedan ca 100 m bakom låg skolan.

 


Ruth-Märtha Hall fd Svensson berättar:

Uthuset/Lagårn på vår tomt lär ha varit äldre än boningshuset. Den var en byggnad i två plan belägen längs ån. Den inrymde dels en mindre ladugård för en eller två kor, stall för en häst (vi hade aldrig några djur. Förutom en get och några höns en tid), en rymlig vedbod och en större lokal som användes både som tvättstuga och till storbak av tunnbröd.


I övre planet fanns höskullen. Jag tänkte mig alltid att det var där Viktor Rydbergs Tomten satt och tänkte: "Tomten vandrar till ladans loft, där har han bo och fäste, högt på skullen i höets doft, nära vid svalans näste—".

Fotot ovan är taget 1930.

På bilden ser vi från vänster: Farbror Karls fosterdotter Valborg, Rut-Märtha, Sally, Hanna med en liten skyddsling (Hanna var barnsköterska hos en familj i H-sand), faster Agnes och Pappa Bror.

Mitt i byggnaden fanns logen. Den utlånades till förvaring av jordbruksmaskiner, jag minns bl.a. en
slåttermaskin som brukade stå där. Från marken till logen ledde "logbryggan", en träbro med en stadig ramp som ledde upp till den stora porten. På 1920-talet gjordes en tillbyggnad som bilgarage intill logbryggan.

Dasset, som var en mindre tillbyggnad på västra gaveln, mot skogen, bestod av två, ett enmans- och ett tvåmansdass. Det var det senare som användes till sitt ändamål (ingen vits!). Jag minns det som trävitt och nyskurat, till midsommar prytt med björklöv. Enmansdasset användes aldrig den tid jag minns. Där förvarades bara ett krocketspel.

Större delen av detta uthus är nu bortrivet, även det tillbyggda garaget för Pappas bilar, logbryggan. Man kan skymta den långa byggnaden på en del foton.

I brandförsäkring från 1915 och 1919 står det två matbodar och en mindre bryggstuga, som hade ingång på gaveln mot landsvägen. En ombyggnad hade då skett.


Här ser vi ett foto taget 1936 från Diversehandelns tomt. Man ser lite av uthuset samt boningshuset i bakgrunden. Det är fru Sundkvist som syns på bilden.


Familjen Ossian Tennman

Barn:

Karin

 

Agrell

Söner: bla Kjell

Paulsson

 

Bävergårdens kursgård

Idag 2003 ser huset ut så här och det drivs som Bäveråns kursgård. Foto Monica Årjes

Ungefär så här såg kanske huset ut även som nybyggt. I brandförsäkringen från 1915 finns inte glasverandan omnämnd, men i 1919 års brandförsäkring finns den beskriven sålunda:
"På östra sidan en veranda i två våningar 6,35x2,3x6 m"

Uthuset som det ser ut idag. Foto taget 2003 (från andra sidan ån) av Monica Årjes