Husnr 703/ Garveri

[Åter Verksamhetskartan]

[Åter Huskartan]

Salteå nr 2

Dagens Fastighetsbeteckning: xx


Enligt mantalslängder tillhörde denna gårdstomt Salteå nr 2.

För mer information angående Salteå nr 2 under tiden 1774-1845.
Se "Salteå 1-7".

Foto taget 2004 av Monica Årjes.

På fotot till höger ser vi f.d. garveribyggnaden. Där husvagnen står fanns förr själva garvarbostaden. Numera finns en nybyggd bostad. Den på fotot till vänster.

Vi har träffat Margit Nordlöf vars avlidne man har haft förfäder både på sin fars och mors sida som bott i Salteå. Vi har fått tagit del av deras släktforskning, sammanfattningar, artiklar, foton mm som Margit har i sina ägor. Det tackar vi för. Här nedan kan vi läsa om Arne Nordlöfs mor Mimmis levnadsöde.

Bakgrund

Garvare är ett av våra äldsta yrken. Garvarens uppgift är att behandla och konservera råa skinn och hudar så att de kan användas till exempelvis kläder och möbler.

Lädertillverkning är en av människans äldsta hantverk. Det hela startade när urtidsmänniskan insåg att det var mer värde i djur än bara mat. Våra förhistoriska föregångare använde hudar och skinn från stora däggdjur till kläder som skyddade dem från dåligt väder.

Hur som helst, om hudarna eller skinnen inte behandlades började de att ruttna och lukta. Våra förfäder upptäckte olika sätt att stoppa denna naturliga process, så att kläderna inte blev outhärdliga att ha på.

Tänk efter hur dessa upptäckter inträffade. Om en hud fick ligga i solen under ett par dagar, blev den stel och hård men lukten försvann.

Ett viktigt förhistorisk framsteg var rökgarvning. Hudar och skinn användes som byggnadsmaterial för tält och kåtor. Röken från härdarna konserverade (garvade) hudarna och ökade deras motståndskraft mot nedbrytning. Metoden användes i stor utsträckning av indianerna, och används fortfarande i vissa delar av Kina.

En annan framgångsrik uppfinning var vegetabilisk garvning. Det startade förmodligen när hudar placerades i en vattenpöl som var omgiven av träd. Bitar av trä, bark och löv blandades i vattnet, som därigenom innehöll naturliga "ämnen" och kemikalier som garvade huden. Denna typ av garvning har varit dominerande i hela världen ända fram till 1900-talet när kromgarvningen dök upp.

Under medeltiden började garverierna bli välorganiserade. De samlades i speciella områden där det fanns stora mängder av de råmaterial som var nödvändiga (hudar och skinn, tillgång till vatten). Många garverier har faktiskt funnits i samma områden i Europa i mer än 500 år.

Det inträffade inte någon större förändring i lädertillverkningen från medeltiden fram till slutet på 1600-talet. Kemins utveckling under 1800-talet var viktig för garveri-industrins utveckling och speciellt kan nämnas kromgarvningen, där man använder kromsalter för att konservera (garva) skinn och hudar samt användningen av enzymer.


Anders och Kristina Nilsson

Anders Nilsson f. 1831 kommer inflyttande 1878 från Nysund i Örebro län till Skogs församling.

Han träffar Kristina Perdotter f. 1858 från Grötom och de gifte sig 1882. Kristina har då redan en dotter, Ida som är två år. Bruden var då 24 år och brudgummen 51 år.

Svärfadern, Per Olofsson hade sålt sitt hemman i Grötom och blivit "förmånsgubbe". Han var snickerikunnig och hjälpte mågen att sätta upp ett garveri här i Salteå samt att bygga ett boningshus och snickra diverse möbler.

Huset, som ej finns kvar idag 2004, hade två våningar. Det hade två sovrum på övervåningen och kök samt kombinerat vardagsrum och sovrum på bottenvåningen.

Källaren användes för sina kar där lädret syrades innan det blev färdigt.

Ett litet vattendrag rann bakom huset och ut i sjön.

Garveriets torrverkstad var belägen vid sidan av själva bostadshuset

I detta hus -under åren 1882-1892- födde Kristina sju barn, ett dog. Barnen hette:
Frans, Regina, Mimmi, Albertina, Karl och Johan

När den yngsta sonen Johan är ett år gammal (1893) inträffar en tragedi, då dör den 34-åriga Kristina i lunginflammation. Två år senare dör även Anders också i lunginflammation enligt dödsboken, kombinerat med hög alkoholkonsumtion enligt en gammal bonde /P.Altin 1940-talet.

Barnen skingrades åt olika håll och togs om hand av släkt och vänner. Sonen Karl har berättat vad han minns om sina föräldrar: "Mina minnen av mor är vaga föruttom att jag kommer ihåg att både hon och far var väldigt snälla människor. En sak som står tydlig angående min far var att när han åkte till stan för att köpa specerier, brukade han föra med sig russin hem. Det var som godis är idag. Köksgolvet var oklanderligt rent och han brukade kasta dem upp i luften och de föll ner och vi plockade och åt dem".

Han minns även sin första tid när han fick bo hos morfar Per i Grötom och om söndagspromenaderna till kyrkan hand i hand med honom. När han sedan skulle börja i skolan flyttades han sedan till morfars bror Jonas Sandlund i Lövvik. Äldsta dottern Ida fick då sköta hushållet hos morfadern.

När så småningom 5 stycken av den föräldralösa barnkullen emigrerat till Amerika var det dottern Mimmi som övertog vården av morfadern tills han dog 1920.

Mimmi gifte sig med Valter Nordlöf, murare från Allsta. Detta var Arne Nordlöfs föräldrar.

År 1909, då den yngste sonen Johan emigrerat, fotograferade sig de tre unga bröderna med hattar och keps och sände en hälsning till "Bäste morfar".

Sittande: Frans
Stående fr vä: Johan och Karl

Ovan ser vi samtliga barn i vuxen ålder:
Högst upp fr vä: Regina, Karl och Albertina
Under dem:
Mimmi, Frans, Ida och Johan.

Margit Nordlöf har skrivit om Karls liv i Ådalens släktforskarföreningstidning: "Ådalingen"
För den som vill läsa detta

KLICKA HÄR >>

Karl Adolf och Anna Helena Hedberg

 

Vi efterlyser foton på familjen Hedberg...
Kontakta Monica 0613-331 33 om ni kan hjälpa till

 

Garfvaren Karl Adolf Hedberg f. 1867 i Sundsvall flyttade till Salteå 1895 med sin familj.

Han gifte sig 1889 i ett första äktenskap med Anna Helena Bergman f. 1869 i Bjertrå.

I detta första äktenskap föddes barnen:
Karl Rudolf Hedberg, född 17/1 1890
Frits Adolf Hedberg, född 26/10 1891
Sven Oskar Hedberg, född 16/7 1893
Klas Ruben Hedberg, född 18/4 1895
Valborg Maria Hedberg, född 14/7 1896
Rut Ingeborg Hedberg, född 23/2 1898
Jonas Einar Hedberg, född 7/9 1899, död 1/9 1902

Mor Anna dog 1901.

Familjen Hedberg var religiösa och aktiva i EFS (evangeliska fosterlandsstiftelsen). Några av barnbarnen minns hur man alltid var tvungen att be bordsbön innan man åt av maten.

A.C Hedberg var suppleant i fattigvårdsstyrelsen och övertog uppdraget som ordinarie ledamot from juni 1919 tom 1923.

Valborg och Rudolf flyttade till Amerika.

Här är foto från en släktmiddag 1945.

På fotot ser vi längst fram:
Rune, Anita och Gordon

Mitten:
Ruben, Garvare Hedberg och Fritz

Längst bak:
Alfhild, Hanna och Frida

 


Karl Adolf Hedberg omgift med Johanna Nordlander

Här ser vi Adolf med hustrun Johanna samt barnen Hanna och Axel


I ett andra äktenskap (1903) gifte Karl Adolf Hedberg sig med Johanna Nordlander f. 1868 från Torrom.

Johanna hade 1898 fått en flicka vid namn: Olga Johanna Nordlander. Hon var född i Torrom. 1905 flyttade Olga till en moster i Nordingrå.

Barn:
Hanna Kristina Hedberg f. 1903
Johan Einar Hedberg f. 1904, d. 1908
Axel Henning Hedberg f. 1906

Här ovan ser vi Johanna med parets enda ko.

Sonen Axel emigrerade till Amerika 1926.
Enligt uppgift blev han frälst där.

Ingrid Lundin f. 1915 har berättat att hon tillbringade sina somrar här hos moster Hanna. En sommar fick hon anställning som piga för att moster var ofärdig och behövde hjälp med främst mjölkningen. I piguppdraget ingick även att städa garvargesällens bostad. Ingrids kusin Hedda Nordin var moster behjälplig under hennes sista månader i livet.

Efter Johannas död skaffade sig Hedberg en hushållerska. Hon hette Anna Westin.

Här på fotot till vänster ser vi Hanna och Hedberg. Sittande på marken är dottern/dotterdottern Anita.

Här ser vi ved/bagarstugan i bakgrunden. Den låg på andra sidan landsvägen. Den finns ej kvar idag (2004).

På fotot ser vi fr vä:
en hund, okänd flicka, Axel? Johanna, Hanna och garvargesällen Alvar.


Utdrag ur Murbergets "Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1948"

Några foton är tagna 1947 av G.Bertel samt några ur släktingars privata album.


Här ser vi garveribyggnaden till vänster och själva garvarbostaden till höger.

Själva garveribyggnaden inrymde förrutom själva "Torrverkstan" även stall, ladugård och hölada.

I bostadshusets källare fanns kar där lädret syrades lädret innan det blev färdigt.

Många minns den "förfärliga" lukten av syran.

Fotot till höger är taget från själva "Torrverkstan" inne i garveriet.

Garvare Hedberg hade lärt sig yrket hos A. Nilsson, och vars fader hade haft garveri i Noraström.

Vid A.Nilssons död 1895 köpte Hedberg garvargården. Hedberg drev lite lönberedning, men egenberedningen dominerade redan från början. Sedan han 1901 av en finsk gesäll fått lära konsten att bereda syremmar, var det denna produktion som var viktigaste och ensamrådande 1947. (Då han var över 80 år).

Att rörelsen hade en mycket blygsam omfattning framgår av bilden till vänster som visar själva "Våtverket" placerat ute i det fria, bakom själva bostadshuset.

Närmast ser man ett drivkar, därbortom f.d. drivlår, kalklår (den vita) och skavplats (brädgolv, knappast synligt å bilden ovan)

Här ser vi Garvare Hedberg framför alla de garvade skinnen som han hängt upp på tork.

På fotot till höger ser vi Hedberg med de våta skinnen på en vagn. Bredvid står hushållerskan Anna Westin.

Garveriet var i drift tom 1955. Han sysslade även med viss partihandel i läder och hudar.

På Hembygdsföreningen finns större delen av Garvare Hedbergs bokföring bevarad ( numrering 1053-1055) från 1909 till in på 40-talet.

Ovan ser ni ett utdrag ur den från 1925. Då köpte bla Fru Berglund från Salteå ett getskinn för 2 :-samt Amandus Sahlén ett kalvskinn för 2:-.

Bokföringen visar att kunderna var långväga ifrån. De vanligaste skinnen är från: get, kalv, gris och kalv.

Här finns svartläder, pjäxläder och syremmar nämnda. Några av skinnmallarna finns också bevarade.

Foto: bokföringsex ovan samt böcker och skinnmallar nedan.

Tidningsurklipp finns hos släkting.

I Salteås bykista förvaras bysågens bokföring och en del kvitton finns bevarade. Här är ett av dem.

Här ovan ser vi Hedberg till höger med en av sina gesäller.

Flera garvargesäller har kommit och gått under alla år. Den siste man minns är Alvar Lindström. (se bilden till vänster - tagen 1928)

Bostadshuset revs 1995, efter försök till grundlig renovering. Timret var tydligen alltför inpyrt med lukt från saltkaren som stått i källaren under huset - sägs det!

Känner du till någon som arbetat som garvargesäll på Salteås garveri? I så fall kontakta: Monica Årjes Tele 0613-331 33.


John och Karin Ekelund

John f. 1905 med ursprung från Småland gift med Karin f. 1917 fr Hol.

Barn
Catharina f. 1953

Här skall foto på C infogas

 

 

I slutet på 50-talet köpte familjen denna fastighet av Hedberg och använde den då som fritidsfastighet. De bodde då i Härnösand.

Så här såg byggnaderna ut vid köpet. På 1970-talet skulle vägen breddas och uthuset på andra sidan vägen (ved/bagarstugan) som tillhörde fastigheten blev tvungen att rivas.

I och med detta byggde de istället ett nytt bostadshus. (Syns ej på detta foto. Det står idag mitt emot gamla bostadshuset som idag är rivet)

John försörjde sig som konstnär. Han målade tavlor, mest religiösa och naturmotiv. Se exempel ovan. Målningen längst till vänster föreställer kvarnbron (som ej finns kvar idag) Karin arbetade på Tingsrätten i Härnösand.


Catharina Ekelund

1980 övertog dottern Catharina fastigheten. 1988 sålde hon huset och köpte istället grannhuset. Dagens husnr 701.


Nordins

 


Zidéns

Obs fota hus med nya utbyggnaden.