Salteå ån - Vattenförsörjning - Tvätt

Bakgrund

Utdrag ur Abraham Hulphers samlingar av en beskrivning öfwer Norrland. 1780.

Rakt ner vid "Ragnars, och lite åt vänster", där fanns det sk tvättstället. Här fanns en spång och där tvättade byns kvinnor vinterns sänglinne, mattor och annan grov tvätt.

Tvätten kokades i lut, där stöttes (gnuggades) den mot stötbräda och sköljdes sedan i ån. Man använde även rotborste.

När man skulle bleka tvätten. Tog man den nyvävda lakansväven som man gkort under vintern, lade den på snön och den blektes.

1928-1930 grävdes ån ut. Den blev då 3 m djup. Då höjdes vattenståndet i Storsjön. Efter detta byggdes en ny bro över ån.

Här ser vi Clarie när hon står ute på gården och tvättar.

I byn fanns 2 Hydroforer (vattenpumpar), de fördelades på norr och sörbyn. Den ena låg vid myran den andra mittemot affären. Den vid affären slutade fungera och blev tvungen att flyttas på 40-talet till början av ån på sörsidan.

De som hade tillgång till Hydroforerna kunde nu tvätta på hemmaplan. Några hade fortfarande ej tillgång till detta och var när de privata källorna sinade tvugna att tvätta i ån i alla fall. Tex Öbergs.

En del hade kokare på gården. Några skaffade tvättstuga tex "Sundkvist" och skolan (lärarbostaden)

Här står några ungdomar vid den gamla bron

En del hade murpanna i sin ladugård där de kokade tvätt. Den användes även för att koka skållvatten vid grisslakt samt till "blötavatten" till kornas dåtida kraftfoder.(agnar, tröskavfall, målla -ogräs, lite vetemjöl)

1950 blev det förbjudet att förorena ån. I och med det var det sluttvättat i ån.

Längs ån ifrån skolan till myran fanns en flottarränna.
Man tog massaved ifrån Storsjön som flottades via ån till Norasundet för vidare transport till Noraström.

En gång ramlade Manne Nordlund, som då var lillpojke i rännan. Han blev dock uppfångad, berättar Åke Norgren.