Bysågen

I Salteå fanns en sk bysåg. Den ägdes av Salteå Byamän. (13 st)

På en karta från 1845 framgår att sågplatsen låg på en annan plats än 1925 då den brann ner.

Den senaste sågen låg på nuvarande Bosse Nordlöfs ägor. Denna familj förvaltar sågens viktiga handlingar from år 1885 i den sk bykistan.

I de bokföringshandlingar och protokoll som finns bevarade framgår att det skedde en nybyggnad av sågen.

Utdrag ur protokoll från 1885: "att delagarne skulle i den nya sågen hafva lika andelar sinsemellan som i den nya sågen..."

Troligtvis var det då den flyttades till andra sidan ån, nästan mittemot kvarnen.

Man bestämde att man skulle låna 1500:- för denna uppbyggnad. Det behövdes ytterligare 180:-

I Januari 1898 genomfördes en entrepenadauktion för bortsättande af det gamla såghuset och rännbygget.

Den nya sågen blev klar att användas 1898.

I Rune Altins ägor har vi dock funnit en bokföring från 1877.

Foto från sågen, ur Hulda Löfqvist gamla fotoalbum som finns i systerdottern Inger Göranssons ägor.
På taket kan man se de ledningar som har med belysningverket (som var sammanbyggt med sågen) att göra. Vi vet ej vilka personerna är som finns med på bilderna.

Här visar Anette Nordlöf kistan med bysågens viktiga handlingar. Denna familj förvaltar sågens viktiga handlingar from år 1885.

Byamännen turades om att sköta bokföringen ett år i taget. Allt detta plus lite annat smått och gott finns bevarat i denna "bykista"

Utdrag ur redovisning från 1877 års inkomster. Hur de fördelar inkomsten på 1245 kr och 09 öre till de 13 Byamännen.

Dokumentet finns i Altins ägor. Se nedan

Bokföring/Kassabok och Protokollsbok för Salteå Sågbolag finns i bykistan from 1885

I den bevarade kassaboken finns bokföring för följande år: 1885-1888.

Nästa bokföring är från 1891-1892, 1897-1898

I protokoll skrivet i Nov 1885 nämns att S. Svensoon utsågs som ordförande. Övriga närvarande var : Nils Norgren, EA Nordlöf, M. Melander, N. Byström, M. Nordlund, E.Öman, P. Altin, ZO Sahlén, Z Löfqvist, Z.H.Sahlén och O.Öberg i egenskap af förmyndare för N.Lundgrens i förra giftets barn samt L.O.Sjöstedt.

Utdrag ur protokoll 1886:" Delagarne hade sammankallats för att besluta om gemensamt inköp av en fjerdedels lott eller 1/36 del i sågen och Åhlfisket av Erik Nordlander... (vilket de gjorde för 25:-)

I protokoll skrivet 1887 nämns en O.Öberg från Gräta som delägare.

Utdrag ur protokoll skrivet 1888: "...beslöt att betala en räkning till J.Östlund, utgiften år 1886 å Salteå ålfiskebolag"

I protokollen nämns anställning av kantare. Det blir auktion och lägstbjudande får stå för ev skjutsar och kosthållning. Ett ofta förekommande namn i detta sammanhang är en Genberg.

Utdrag ur protokoll från 1889: "Utbjöds kostholning för Genberg och dän andra kantaren hvarvid S.Svensson stannade för lägsta anbudät för kost Genberg 70 öre per dyngn. P.Altin för den andra 58 öre per dyngn"

1897 Bokhållare: Sven Svensson

Utdrag från Arbetskontrakt med Erik Norlin som åtager sig att nedrifva såghuset samt sågrännan till grunden. Skulle ske inom 14 dgr för 120:-. Allt skulle utföras försiktigt och med omsorg, så att bräder, gjutgods och smide icke skadas vid löstagning och transportering och så att skruvar och muttrar icke förstöres...

Utdrag ur protokoll från 1897: " Uppdrags åt Svensson att afhämta Nyholm från Noraström som skulle nu komma till Salteå för att se platsen och rådgöra med sågägarne om sågens ombyggnad ..."
Denna skjuts utbjöds till minstbjudande - Svensson stannade för lägsta budet på 95 öre.

Nyholm skriftvexla med Arboga Mekaniska verkstad om leverans af erfoderligt maskineri för sågen.
(Anbudet blir på 1000:-, delagarne beslutat att antaga nämnda anbud)

En månad senare har de sammankallats för att besluta om ritning och uppbyggnad av sågdammet.

"...Beslöt att dagpenning för sågägare under sågbygget skall utgöra 2,25:- för 10 timmars arbete och för 10 timmar hästarbete utan karl samma pris..."
Samtidigt beslöts att anlita Nyholm för att göra utstakning av nya såghuset.

Samma år erbjuder sig Östlunds att arrendera sågen i 10 år för 1100 kr per år. Detta blev ej av eftersom man ville ha 1200 kr per år.

Östlund får dock såga 5000 timmer nästkommande sommar. En trävaruhandlare Pettersson i Omne skrev avtal om att få såga 15000 timmer. Han skulle då få betala 25 öre per stock.

De beslutar även att insätta en kaptrissa af enklare beskaffenhet för att till ved använda allt sågavfall.

1898 Bokhållare: Sven Svensson

I Januari 1898 genomfördes en entreprenadauktion för uppsättande av den nya såghuset och sågrännan. Se protokolltexten HÄR>>

Det finns en förteckning på det virke som levererats till sågen vid dess ombyggnad till en ram och en kantrissa.

1898 Följande ägare levererade

Z.Löfqvist, Axel Lundgren, Oscar Lundgren, Ga Lundgren, NJ Östlund, ZO Sahlén, ZH Sahlen, N.Norgren, M. Nordstrand, M.Melanders sterbhus, N.Byström, M.Nordlund, E.Öhman P.Ahltin, S.Svensson.

Handlanden N.J Östlund får under våren 1898 försåga 13 á 14 tusen timmer.

Under året får NJ Östlund ombesörja en hel del beställningar via sin affär till sågen.

Utdrag ur protokoll från 1898:
"...försöka få en arbetare som är van med arbete med turbinskåpet och inredningen i öfrigt i sågen.."

23 Maj 1898 hölls en auktion vid gamla sågplatsen på överblivet vedvirke.

1899 Bokhållare: N.Norgren

Nu bestämdes att en spånhyvel skulle byggas.

1900 och 1901 Bokhållare: Z.O. Sahlens sterbhus

1902?

1903 Bokhållare: Hans Löfquist

1904 Bokhållare: Per Altin

Detta år arbetade Nestor Nordlund 480 timmar med sågning och hyvling för á 30 öre timmen.

1905 Bokhållare: Erik Englund

1906-1907 Bokhållare: Z.Sahlen

1907-1908 Bokhållare: A. Berglund

1907 finns ett kontrakt där byamännen till Disponenten E.Malmström på Svanö försäljer sågen, sågläge och vattenfall, jämte där tillhörande strandområde. Hänvisning till ägofigur. Och äger köparen att på båda sidor om strömfåran tillgodoräkna sig en strandremsa av en meter beräknat vid högsta vattenstånd.

Byamännen äger rätt att utan avgift försåga tillsammans 400 stockar/år till de dimensioner byamännen önskar i Salteå såg. Skall ske vid högsta vattenstånd - höst eller vår samt rätt till spånhyvel eller spåntrissa i Salteå Så för eget husbehov.

Även rättigheter till tvättställen och vanliga platser och vatten för husbehov och vattenkraft för eget behov 8 hästkrafter för belysning. Byamännen ansvarar för alla kostnader.

Ett stort frågetecken är vad som egentligen hände 1907. Ett kontrakt finns men försäljningen verkade aldrig bli av.

Byamännen var då:

N.Norgren, W. Altin, P.Öhman A.Berglund , H.Löfkvist, P.Ahltin, A.Sahlén, B.Sahlén, Z,Sahlén, M.Nordlund, N.Byström, Bror Svensson, E. Englund.

1909 Bokhållare: Pehr Öhman

1910 Bokhållare: N.Norgren

1911 Bokhållare: H.Löfquist

1912 Bokhållare: M.Nordlund

1913-1914 Bokhållare: W.Altin

1914 Bokhållare: Holmberg

N.Norgren, W. Altin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, N.Byström, W.Holmberg, M.Norlander,

1915 Bokhållare:F.A Sahlen

N.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, Kristin Byström,

1916 finns ett arrendekontrakt skrivet med Disponenten E-Öberg i Lugnvik. Han arrenderar sågen under sommarhalvåret.

1916-1917 Bokhållare A.Wedin

Ägare:

N.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, Kristin Byström,

1917-1918 Bokhållare Em.Saltin

N.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, Kristin Byström,

1919 Bokhållare: Wärner Öberg

Ägare:

P.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, A.Kalm

1920 Bokhållare: Petter Altin

Ägare:

P.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, A.Kalm

1921 Bokhållare Ida Berglund

Ägare:

P.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, A.Kalm.

1922 Bokhållare: A.Kalm

Ägare:

P.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, P.Öhman A.Berglund , Werner Öberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, Z.Sahlén. M.Nordlund, P.Skoglund, A.Kalm

1922-1923 Bokhållare: H.Löfqvist

1925 Bokhållare: P.Norgren

Auksjon på kvarvarande "skrot" efter branden.

1926 Bokhållare: M. Nordlund

1928
Ägare:

P.Norgren, A.Wedin, W. Altin, E.Saltin, E. Nordlund, P. Skoglund, I.Berglund (änka), H.Norberg, H.Löfkvist, P.Ahltin, O.Westin, A.Sahlén, K.Kalm

På denna bild ser man kvarngården (vä) och bysågen (hö). Bysågen var sammanbyggd med Svenssons belysningskraftverk. Båda brann ned 1925.

Foto: Märta Halls privata album

Kalle Dahlin 86 år berättar vad han minns om sågen och branden:

Sågen hyrdes även ut till andra. sk legosågning. Bla Ullas farfar Johan Öberg hyrde ofta sågen för detta. Även Sjölanders från Edsviken hyrde in sig här innan de byggde sitt eget ångsågverk.

Kalle kommer ihåg när det brann, han var då 8 år. Det var då spåntak och det blev en rejäl eldsvåda. Han och hans storasyster fick utrymma mjölnarbostaden (som låg på andra sidan ån) - då man trodde att elden skulle sprida sig dit. De gömde sig i kvarnstallen. Pappan styrde ut sin taxibil ur garaget - så de åtminstone skulle ha den kvar ifall själva kvarngården skulle brinna upp.

Han berättar om den hemska smällen och all röken som blev när transformatorn rasade i vattnet.

Foton: Monica Årjes

Märtha Hall 87 år berättar vad hon minns om sågbranden:

Märtha var 7 år när telefonen ringde ovanligt tidigt på morgonen. (De ansvarade ju för telefonväxeln och hade inga samtal nattetid) Familjen var på väg att åka till Stockholm för att Märtha skulle operera ögat.

Det var Öberg uppe i backen som sett branden i sågen. Modern grät och allt var ett kaos. Fadern Bror Svensson hade sitt belysningskraftverk i anslutning till sågen. Så det blev naturligtvis ingen Stockholmsresa.

Samma år dog även Märthas farfar, Sven Svensson fd Mjölnare. Det blev två stora tragedier samma år.