Gästgiveri och Skjutsstation

Bakgrund

Historien börjar redan på medeltiden då enligt lag den som reste i Kronans tjänst skulle ha rätt till fri logi och skjuts av bönderna.

Detta missbrukades och så småningom blev det lagändringar med reglerad betalning.

Redan på Erik XIV:s tid föreskrevs, att tavernor skulle inrättas vid de allmänna vägarna, men först på drottning Kristinas tid kom en ny stadga om gästgiveriväsendet ut 1649. I den reglerades både skjutshåll och gästgiveri. Ofta var länsmannen gästgivare."För obekväm arbetstid" och andra besvärligheter fick han avsevärd skattelättnad.

Ett gästgiveri borde finnas varannan mil med en våning för adel, en för annat hederligt folk och en för gement sällskap. Stallen skulle vara stora.

I marknadstider var många resande i farten särskilt när sörkörarna drog söderut med fågel, smör och linnelärft.

Domböckerna berättar om oväsen och fylla de tider båtsmännen samlades på gästgiverierna inför tågen
mot Stockholm.

Vid 1500-talets slut klagade prästerna, som fått stå ut med allt detta tidigare. Närapå till i dag har prästgårdarna tjänstgjort som gästgiverier.

Norrstigen drog förbi den ena kyrkan och prästgården efter den andra. Flera av våra resenärer har tagit in hos prästen. Han var också den viktigaste personen i socknen på en tid när allt bestämdes på sockenstämman.

En taxa fastställdes för hästskjuts, för mat och för sängplats och säng kunde man få dela med obekanta !

Måltid för en person 8 öre silvermynt
1 kanna gott öl 8 öre kopparmynt (en kanna=2,6l)
1 mil väg med häst 8 öre silvermynt
1 mil väg med båt 16 öre kopparmynt

I varje gästgiveri skulle en dagbok finnas där folk skrev sina namn och gästgivaren tillfogade, att de visat sina pass.

Ända från 1500-talet fram till 1860 måste man även vid resor inom landet från ett landskap till ett annat visa sitt pass. Häst lämnades inte ut till passlösa resande.

I dagboken fanns ordentliga förhållningsorder nedskrivna både för gästgivare, resenären och skjutsbönderna.

Norrstigen - föregångare till dagens E4 gick bla genom Salteå. I och med detta fanns här gästgiveri med skjutsstation.

Vi har tagit del av Margit Nordlöfs sammanställning: "Glimtar från Gästgiveriverksamheten i Nora socken". Där framgår att trots att vägen drogs om över Skog så utplånades ej den gamla Norrstigen till Nordingrå. Detta visar de gamla kyrkböckerna i Nora. På Salteås Gästgiveri har bla Carl von Linné övernattat.

Under hela 1800-talet skymtar gästgivare i Salteå:
Elias Olofsson d. 1805
Zackris Olsson d. 1835
Hans Zackrisson
Hans Salén
Zackarias Salén
Mattias Nordlund d. 1935

Vad vi vet idag är att i Salteå nr 4 har de 5 förstnämnda gästgivarna i flera generationer drivit gästgiveri i kombination med sitt jordbruk. (Detta har troligtvis varit i dagens husnr 501) Se bilden till höger.

Det sista gästgiveriet. Här bodde olika resande som sedan skjutsades vidare med häst.

Den siste gästgivaren i Salteå

Vad vi även vet är att Mattias Nordlund drivit Gästgiveri och Skjutsstation i dagens husnr 305. Han var den sista gästgivaren i Salteå.

Mattias bror Johan drev gästgiveriet i Torrom.

Familjen drev föruttom detta gästgiveri och skjutsstation även ett jordbruk.
De fick 8 barn. (4 söner och 4 döttrar). Alla hade sin uppgift i verksamheterna.

Sönerna skötte hästskjutsarna. Det fanns 2 hästar. Mor Karin och dottern Matilda skötte mathållningen, Dottern Anna skötte städningen, Lotten var servitris.

Margit Nordlöf har tagit fram en kopia ur en "skjutsdagbok från 1911" Den visar att skjutsningen skedde främst till Hornö 16 km, Herrskog 14 km och Jeresta 12 km. Som bäst betalning fick de 20 öre/km. Det berodde på åkdonets beskaffenhet. Dagboken visar även att under maj månad under 1911 hade Mattias Nordlund 29 skjutsningar.

Barnbarnens minnen av gästgiveriet

Vi har träffat Ingeborg Broo f. 1916, barnbarn till Mattias Nordlund som har möbler från gästgiveriet i sina ägor. (Se bilden nedan)Hennes far var kakelugnsmakare. Han har gjort den som syns i bakgrunden.

Barnbarnet Ingrid Strinnholm berättar att de handelsresande hade "uppackning och visning" på gästgiveriet. Hon visar Rörstrandservisen "Fjäril" som man köpte och sedan serverade med på gästgiveriet.

Kalle Dahlin, även han ett barnbarn minns att farfar Mattias byggde en egen frysanläggning med bruten is i frigolit mm som han hade under lobryggan.

Barnbarnet Åke Näsholm minns att morfar Mattias var en allfixare. På bilden ovan visar han några av de olika möbler han snickrade. Alla med den speciella blomman. Åke har även en cirkelsåg och en vedkap i sin ägo som kommer från morfars. På Mannaminnes museum finns en potatiskvarn som Mattias gjort.