Husnr 406 och

Salteå Skoltomt

År 2003 har vi börjat forska i Salteås historia och skall bla försöka få tag i alla skolklasser som gått i byns egen skola.

År 2001 gjorde bybarnen Gabriella Sjödin, Ida Öberg och Linda Ångman en intervju med Åke Norgren 77 år och Clarie Sundin 81 år

De berättade följande:
När Clarie Sundin och Åke Norgren var barn fanns det en skola i Salteå.
Hit kom barnen från: Eden, Salteå, Gavik, Grötom, Skallsta och Ärsta. Den finns ej kvar idag.

När Clarie gick i 6:an då fanns det 36 elever på Salteå Skolan. Dom var uppdelade i 4 klasser. De hade en lärare.

Skolformen hette B2. Det betyder åk 1-2 =småskola, åk 3-6=folkskola.

Skoldagen var 9-14,
lördagar 9-13. (lov en dag i veckan). Denna dag hade småskolan undervisning.

Alla barn hade liv stycke och strumpeband. Alla flickorna hade förkläden.

Om man var dum på lektionerna då fick man gå ut ur klassrummet.
Åke brukade då gå ut på utedasset.

Skolan stängdes år 1958 och undervisningen flyttdes till Torrom.

Bakgrund

Karl Jonsson kom att få stor betydelse för Nora skoldistrikt. Sedan han innehaft lärartjänst i Salteå ett tiotal år fick han förflyttning till Nyadals skola och blev där distriktöverlärare och sedemera distriktets förste rektor.

Karl Jonsson har med ledning av bevarade protokoll från sockenstämmor, kyrkostämmor och skolråd gjort en sammanfattning angående skolväsendets utveckling. Vi har fått ta del av denna handskrivna skrift som finns i dotterns ägo och gjort följande utdrag 1937:

Den första lagstadgade folkundervisningen i vårt land
1686 års kyrkolag föreskrevs undervisningsplikt. Det var prästerna som var lärare. De skulle med all flit driva därpå, att barn, drängar och pigor lära läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller.

Den första folkskolestadgan
Vid 1840-41 års riksdag fattades beslut om införande av minst en folkskola i varje socken. På grundval av detta beslut utfärdades den första folkskolestadgan 1842.

När skolfrågan för första gången togs upp till överläggning vid allmän sockenstämma i Nora 1840, var det ett annat ärende som framkallade det. Ny klockare skulle tillsättas, och i samband härmed hade väckts förslag om att skaffa kyrkorgel, om det blev beslutat skulle nödvändiggöra att få någon som kunde spela på den. Förslag framlades nu att genom utökande av den gamla klockarlönen så kunde en heltidsanställd klockare-skolmästare-och organist anställas så att man även kunde få undervisningsfrågan ordnad.

Vi förflyttar oss till Nora sockenstuga och med en smula fantasi kan vi föreställa oss, hur gubbarna sitter med pannan i djupa veck och grunnar på dessa nymodigheter, som höga vederbörande hittat på för att krångla till tillvaron som var nog besvärlig ändå. En och annan tar mod till sig och säger sin hjärtas mening, och så är debatten i full gång. De flesta socknemän ansåg att det var klockarens ansvar att betjäna vid barns undervisning, det vore ej nödigt att öka lönen, för övrigt tillhörde det hvar och en att uppfostra sine barn.

Det skulle dröja ännu några år innan lärare anställdes och tjugu år innan kyrkorgel anskaffades.

Vid denna tidpunkt (1842) omfattar Nora pastorat Nora, Skog och Bjärtrå socken. En beredningskommitté bildas med representanter från alla de tre socknarna för bildandet av folkskolan. 1844 uppfördes det första skolhuset. Den var förlagd till Vallen. Pga tvister ang inredningen dröjde det ytterligare några år innan bygget var klart. Den utgjordes av en stor tvåvåningsbyggnad inrymmande föruttom skolsal och tvenne bostadslägenheter även sockenstuga och utrymmen avsedda för tingssammanträde.

1846 utsågs den första skolstyrelsen. Samma år valdes skoläraren Nils Fröberg i Frök till församlingens första lärare och skolan öppnade den 1 Mars 1847. Lärarlönen fastställdes till 53 1/3 riksdaler i kontanter samt 4 tunnor råg och 4 tunnor korn och ärter. Bostaden var 2 rum i sockenstugan. Församlingen skulle stå för ved. Till sist skulle han få vinterfoder och sommarbete åt en ko. Lönen höjdes till 100 riksdaler då läraren erbjudits annat arbete med högre lön och församlingen ville behålla honom.

Det fanns alltså bara en fast skola inom socknen. Barnen från alla byar skulle besöka denna skola på Vallen, men eftersom skolplikten ej var obligatorisk, blev det både si och så med skolgången. För att få en positivare utveckling av detta beslutatades 1855 att Nora socken skulle indelas i 4 skolrotar och att undervisningen skulle bli ambulerande. Varje rote skulle hålla skollokal och bostad åt läraren.

"Gammskolan" - De som minns skolan i Salteå, långt tillbaka har alla kallat den lilla stugan på skoltomten för "Gammskolan". Se det inringade huset till höger. (Foto taget i början av 1900-talet) Salteå var en av de skolrotar som skulle hålla skollokal åt den ambulerande läraren innan skolhusets uppbyggnad 1875 ( Se inringade huset till vänster) Troligtvis var det här i "Gammskolan" som den första undervinsingen bedrevs.

Enligt köpekontrakt från 1908 köptes den Saltinska mangårdsbyggnaden stående i omedelbar närhet vid Salteå Skolhus för 400:-. Den skulle då användas för slöjdundervisning. Vid ombyggnaden av skolhuset 1922 användes troligtvis denna lokal under tiden. Några personer har ett svagt minne av att det bedrevs skolköksutbildning här också. På senare tid användes huset som tvättstuga till de lärare som bodde i lärarbostaden.

Betyg

Från 1820 fanns fyra betyg i den svenska skolan:
A = berömlig insikt, B = godkänd insikt, C = försvarlig insikt och D = otillräcklig insikt.

Dessa utökades så småningom till A,a, AB, Ba, B, BC och C. Att få C var riktigt uselt.

Salteå blev skolrote nr 3 och omfattade byarna:
Grötom, Salteå, Ärsta, Skallsta och Gavik.
Varje rote ansvarade för lärarens kost, husrum, ved samt skjuts till och från stället.

Denna ambulerande undervisning blev av kortvaraktighet, det fungerade ej att en lärare skulle undervisa på 5 olika ställen under ett läsår.

1862 - Problemet kvarstog och frågan togs upp på nytt i Nora församlings skolråd. Nu hade emellertid de nya kommunlagarna trätt i kraft. Enligt dessa skulle socknens angelägenheter uppdelas i den borgerliga och den kyrkliga kommunen. Skolärendena hörde under den kyrkliga kommunen och därför hade kyrkostämma blivit utlyst för församlingens hörande i dessa skolfrågor.

Resultatet blev att församlingens ledamöter beslutade att en fast skola i en så stor församling som Nora vore mindre ändamålsenligt, att densamma skulle göras flyttbar på tre stationer och projekterades då att en station skulle bliva i Lövvik, en i Östaned och en i Salteå.

Samtidigt beslutades att ännu en lärare skulle anställas för att man skulle klara av folkundervisningen. En föruttsättning skulle dock vara att man skulle beviljas det statligt anslag som sedan 1861 var möjligt att erhålla, för detta. Tills vidare anställdes en tjänstgörande organisten Olof Lindgren för att undervisa i några rotar. Han var oexaminerad. Avlöning skulle tas ur skolkassan.

Vidare beslutades att kostnaderna för skolväsendet inte skulle drabba rotarna var för sig utan hela socknen skulle stå för dem.

1865 meddelas att statsbidraget till lärarens lön bara var 31 riksdaler. Därför bestämdes att roteskolorna fick fortsätta att ha oexaminerad arbetskraft. Samma år anställdes 2 rotskolemästare och en rotindelning genomfördes. Denna gång till 11 rotar.

1867 var det biskopsvisitation i församlingen och biskopen förordade att en examinerad lärare skulle anställas för den ambulerande undervisningen. Men eftersom det var billigare att ha en oexaminerad lärare så återanställdes den oexaminerade organisten som nu hette Erland Erlandsson.

1872 lämnar ovanstående in en avskedsansökan från sina tjänster och nu anställdes den examinerade läraren och organisten L.M Lindgren. Det dröjde alltså ca 10 år från det att beslut fattades om anställande av den andre examinerade läraren tills dess beslutet genomfördes.

1874 beslöts att inom rotarna uppföra ändamålsenliga skolhus. Samtidigt bestämdes att de nya skolorna skulle åstadkommas på så sätt att de hemmansägare, som hörde till roten, skulle utan ersättning upplåta och tillhandahålla tomt så belägen att den vore något så när lika tillgänglig för alla byarna inom roten. Vidare skulle roten hålla erfoderligt timmer och tegel utan ersättning av församlingen.
1875 beslöts att timringen och inredningen av skolhusen skulle verkställas genom att varje hushåll i tur och ordning skulle hålla en man vid arbete en dag varje gång turen kom till dem. Detta berördes ej av förmånstagare, ensamstående kvinnor samt fattiga.

1875 stod skolhuset i Grubbe klart. Samma år även skolhuset i Salteå. Efter något år fullbordades övriga skolbyggen.

Foto taget av Torromsfotografen Emil Edlund. Troligtvis 1914. Fotot föreställer Salteå första skolhus innan ombyggnaden 1922. Här ser vi dåvarande läraren Petrus Ödlund med sin fru och elever ute på skolgården.

Efter ytterligare 10 år dvs 1882 anställdes en tredje examinerade folkskolläraren: S.A. Blomqvist.(Han tjänstgjorde några år i Säbrå men återkom och arbetade här i Nora tills han gick i pension)

1882 var det många skolpliktiga barn och det bestämdes att undervisningen vid Vallen skulle pågå hela året. Det fanns då 133 barn och varannandagsläsning anordnades.
Östaned och Salteå hade vid denna tidpunkt tillsammans 114 barn. Här skulle Blomquist tjänstgöra 4 månader på vardera ställe. I övriga rotar undervisade Höglin.
På den här tiden fanns ingen speciell småskola utan barnen skulle läras att stava och lägga ihop i hemmen innan skolgången började. Om byarna själva ville kunde de på egen bekostnad inrätta småskola.

Vi har fått tagit del av en examenskatalog från Salteå skola under åren 1886 -1890 Se mer info HÄR >>

1887 blev det en slöjdskola i Salteå.

1889 - Enligt Auktionsprotokoll har en tillbyggnad av skolhuset skett och en auktion angående angående arbetet att brädslå huset utlystes. Det inropades av Johan Åman som skulle verkställa detta för 35 kronor.

1894 infördes en ambulerande småskola i Salteå.

1899 blev det beslutat att upphuggning av ved för skolans behov samt eldning och städning i skolsalarna skulle ombesörjas av speciell personal på skolkassans bekostnad. Innan hade skolbarnen i tur och ordning ombesörjt detta.

1908 försäljer Saltinarna sin mangårdsbyggning stående vid Salteå skolhus och dess tomt till Nora Skoldistrikt för 400:- (Troligtvis det hus som kallas för "Gammskolan" som på senare år användes som tvättstuga för lärarna)

Avtalet om skolans tomt var tämligen otillfredställande och reglerades genom köp den 18 juni 1909.

1915 infördes elektriskt ljus i Salteå skola.

1922-23 Ombyggnad av skola och nybyggnad av lärarbostad i Salteå.

Här är ett flygfoto från senare år (1958?) som visar bla skolan, tvättstugan -"Gammskolan" och lärarbostaden. Idag 2004 finns ej själva skolhuset kvar. Lärarbostaden har husnr: 406

Skoldasset

På gaveln mot husnr 309 fanns "gammdasset". Detta hamnade så småningom som utedass vid Eva Asplunds fd Altins sommarstuga (Dagens husnr 703).

Sedan byggdes ett nytt. Alla hade separata dass
(flickor, pojkar och lärare)

1941 började man läsa engelska.

1947? blev folkskolan sjuårig. Innan dess fanns möjlighet att gå Fortsättningsskola.

1958 stängdes skolan och all undervisning flyttades till Torrom. Samma år avskaffades skolagan
(kroppslig bestraffning) i lagen.

1962 ändrades betygssystemet till siffror 1-5.

1971 var grundskolan, övergången till nioårig skolgång, genomförd i sin helhet.
Alla barn i åldern 7-16 år måste gå i skolan.

1994 blev det åter fyra betyg:
IG = Icke godkänd, G = Godkänd, VG = Väl godkänd och MVG = mycket väl godkänd.

2004 finns endast en skola (Förskola-Åk6) i Torrom. Flera skolor i Höga Kusten området är nedläggningshotade pga det minskade elevunderlaget. Vad händer med vår bygds skola?

SKOLKORT

Detta är det hittills äldsta skolkortet vi fått tag på. Troligtvis på 1890-talet.

Märtha Hall hade detta tidningsurklipp i sitt ägo, är det någon som har orginalet i så fall skulle vi gärna vilja låna det.

Här heter lärarinnan Linnea, (enligt Märta Hall skall det vara Lotten Lené istället för Linnea?)

Lotten Lené

1906

1911

Även detta skolkort har vi fått av Handlare Bylunds barnbarn: Jan Blomström. Edith och Ellida Bylund finns med på kortet men är osäkra på var.

Troligtvis är läraren i mitten John Albert Westman.

Folkskollärare Petrus Ödlund

Familjen Ödlund bestod av följande personer:

Folkskolläraren Petrus Ödlund f. 1874 i Nordingrå d. 1927
Hustru Anna Britta Lindgren f. 1867 i Gideå d. 1939 i Bredsätter

Enligt hörsägen var Ödlund aktiv i De ungas förbund.

Barn
Petrus f. 1903 i Säbrå (lärarstuderande) d. 1965
Aina Dagny f. 1905 i Skog, Gävleborgslän (blev hemvårdschef i Uppsala)

Skolan uppehölls någon tid med vikarier. En av dessa, Petrus Ödlund blev så småningom ordinarie och innehade denna tjänst till 1927, då han avgick och avled på hösten samma år.

Familjen Ödlunds bostad var den då relativt nyuppförda lärarbostaden på skolområdet. Tidigare hade läraren sin bostad i skolhuset.

1913-14

Översta raden: Axel Hedberg Salteå, Knut Edholm, Johan Öberg Salteå , Linus? Selander, Algot Öberg Salteå, Roland Berglund Salteå, George Norlander Gavik, Birger Skoglund Salteå, Johan Wedin Gavik, Erik Norlander

Andra raden: Anna Ödlund med maken och läraren Petrus, Göta Edolm, Dagny Ödlund, Sally Svensson Salteå, Aina Löfkvist Salteå , Greta Ödlund, Lilly Karlström, Nancy Näslund, Lärarsonen Petrus Ödlund, Alf Nässlander.

Längst fram Gerda Svensson Salteå, Hanna Ulinder, Vera Ulinder, Ada Norlander, Jenny Westin, Elsa Edholm, Hulda Löfkvist Salteå.

Greta Ödlund var egentligen från Långänget men bodde hos sina släktingar för att gå i småskolan under två år. Hon var kusin med Ödlundsbarnen.

Gerda Berglund fd Svensson skrev
1984 vid 80-års ålder följande minnen
från sin barndom:

Eftersom mamma hade arbete borta bodde jag en stor del av min tidiga barndom hos morfar i Salteå, där skötte moster Agnes hushållet efter mormors död. Men någon tid bodde jag också hos moster Johannna och mina kusiner. De bodde nästan intill varandra, Morfars och Kvarngården där kusinerna bodde.

När jag gick i skolan började skoldagen kl 9.
Jag fick inte gå hemifrån tidigare än 10 minuter före, det hade mamma bestämt - jag kunde ju inte hitta på ofog på vägen om jag hade mer tid. Jag förstod mig inte på klockan när jag började skolan. Jag fick fråga morfar om det var tid att gå. Han lärde mig hur visarna skulle stå när det var tid att gå. Läsa kunde jag, jag hade en ABC-bok som tuppen värpte i. Någon gång låg det ett gelehallon i boken på morgonen.(fanns det verkligen sådana karameller då?) Tuppen värpte alltid på natten. Tror jag kom underfund ganska snart att det var mamma som var tuppen.

Jag var alltid vaken tidigt på mornarna. Ofta läste jag läxan redan kl 6 (fast jag läste nog inte så mycket)
Sen var det kornmjölsgröt och tunnbrödsmörgås innan jag gick till skolan.

Vid 10.30-tiden hade vi matrast i skolan. Jag bodde så nära att jag kunde äta hemma. Jag var previligerad jämfört med mina kamrater. Mamma hade ordnat så att jag fick choklad med mjuk smörgås. Jag minns att moster Agnes lade i bra lite kakao, bara så lite att mjölken fick lite färg.

Klockan tre var det slut på skoldagen. Morfar och moster Agnes åt middag vid två tiden, så min mat hade för det mesta hunnit kallna när jag kom hem. Det var i regel saltströmming och potatis varje middag samt smörgås och mjölk. Någon gång fick jag lingonsylt i mjölken, det var gott till den salta strömmingen.På kvällen vid 19-tiden var det dags för kornmjöldgröten igen. Då skulle morfar alltid ha inlagd saltströmming och rödbetor. Men strömming var ingenting för mig.

Solglimten

Detta är föreningen: "Solglimten". Eftersom man ej hade slöjdundervisning i skolan fick man lära sig sömnad via denna förening. De sydda bla till Etiopien genom EFS:s försorg. Detta var på den tid som det ännu ej byggts något bönhus. (det gjordes 1935) så då höll man till i skolan.

Översta raden fr vä: P.Ödlund (lärare), Anna Ödlund, Ingeborg Svensson, Johanna Svensson, Agnes Svensson, Beda Lundkvist sömmerska och Kristina Ulinder

Mittenraden fr vä: Frida Sjödin, Nanna Näslund, Dagny Ödlund, Agnes Fröhlén, Anna Fröhlén, Elida Bylund, Anna Norgren, Hanna Hedberg, Anna Hägglöf, Olga Ramström, Frida Ulinder

Längst fr fr vä: Valborg Ulinder, Hanna Ulinder, Vera Ulinder, Lilly Näslund, Elsa Berglund, Aina Löfkvist, Ellen Bylund, Hulda Löfkvist, Gerda Svensson, Fanny Nordén, Sally Svensson och Hanna Svensson

Rhode Quisttorp född Berglund berättar i sina memoarer angående när hon började skolan. Året var 1918.

Det fanns då ca 100 st elever på skolan och endast en lärare. Han hette Ödlund. På höstterminen gick Folkskolan (ÅK 3-6) alla dagar utom lördagar för då hade Småskolan (ÅK1-2) undervisning. På vårterminen var det tvärtom. 3 dgr/vecka mellan kl 15-18 bedrevs även fortsättningsskola.

1922-23? Folkskolan ÅK 3-6

Längst fr vä:
okänd pojke, flicka Edman?, Rhode Berglund Salteå, Göta Altin Salteå, Ingrid Samuelsson Skallsta,
Sally Sahlén Salteå, Dagmar Svensson Salteå, Hildur Löfkvist Salteå, Rut Nässlander Skallsta, Gerd Edin? Eden,

Mittenraden:
pojke?, ? Ruben Pettersson Skallsta, Helge? Selander Ärsta, pojke?, Sven Lundgren Eden, Alf Näslander Skallsta?, lärare Petrus Ödlund, Henny Wedin Salteå, flicka?, Ellen Norberg Skallsta, Ture Lundgren Eden

Längst bak fr vä:
Birger Tjärnberg Ärsta, 6 okända pojkar, Valle Altin Salteå, okänd

(Följande borde vara med Fred Edin Eden, George Edin Skallsta, Per-Anders och Tryggve Nordlöf Grötom)

Småskollärarinnan Sara Elisabeth (Sally) Sundin

Småskollärartjänst i Salteå inrättades 1922, varvid skollärarinnan Sally Sundin f. 1891 i Vibyggerå, senare gift med predikant Gustaf Valfrid Östman f. 1893 i Vibyggerå anställdes och flyttade in i lärarbostaden som var byggd för två familjer.

Sally undervisade också flickorna i folkskoleklasserna i syslöjd.

1922-23?

Högst upp:
Fröken Sally Sundin

Andra raden fr vä:
?
Gunnar Tjernberg Ärsta
Kjell Edin Eden
Sven Altin Salteå

Längst fram fr vä:
Gun Brundin Grötom
Viola Pettersson Skallsta
Linnea Hägglöf Gavik
Greta Dahlin Salteå
Emmy Lundgren Eden
?
Karin Vågberg Salteå

Läraren Kalle Jonsson och Milda Franzén

Efter Petrus Ödlund tillträddes platsen som folkskollärare 1927 av den nyexaminerade läraren Karl Alvar Jonsson f. 1901 i Obbola, Västerbottens län. Han skaffade sig en hushållerska: Milda Kristina Franzén f. 1901 i Salom, Nora. Hon kom sedan att bli hans hustru. De gifte sig 1929.

Mildas intressen var handarbete, framförallt sömnad och vävning. Sedan ungdomssåren låg nykterhetsrörelsen och Vita Bandet henne varmt om hjärtat.

De var båda aktiva i flera föreningar. (Hembygdsföreningen, nykterhetsrörelsen och fredsrörelsen). Karl hade ävenen hel del kommunala uppdrag. Han har bla suttit i kommunfullmäktige, skolstyrelsen.

Barn
Svante f. 1932
Gunborg f. 1936

Karl Jonsson kom att få stor betydelse för Nora skoldistrikt. Sedan han innehaft tjänsten i Salteå ett tiotal år fick han förflyttning till Nyadals skola. Troligtvis 1938. Där blev han distriktöverlärare och sedemera distriktets förste rektor.

1927 Folkskola

Längst fram fr vä:

Irene Forsvik Salteå
Svea Vågberg Salteå
Ester Carlström Grötom
Inga Edman Skallsta
Rut Näslander Skallsta
Rut-Märta Svensson Salteå
Milda Nordlund Grötom
Karin Vågberg Salteå
Viola Pettersson Skallsta

Andra raden fr vä:

Holger Carlström Grötom, Karl Dahlin Salteå, Karl-Gustav Sahlén Salteå, Sven Altin Salteå, Magistern Karl Jonsson Salteå, Greta Dahlin Salteå, Gun Brundin Grötom, Linnea? Thiger Grötom, Linnea Hägglöf Gavvik

Översta raden fr vä:

Gustav Lundberg Salteå. Arthur Nordlund Grötom, Kjell Edin Eden, Gunnar Tjärnberg Ärsta, Ville Wedin Gavvik.

1927 Småskola

Längst fram fr vä:

Inga Norgren Salteå
Margit Norgren Salteå
Rut Carlström Salteå
Astrid Nordlund Grötom
Hildur Pettersson Skallsta
Clarie Kalm Salteå
Anna-Lisa Altin Salteå
Maja Boström Gavik

Längst bak fr vä:

Ragnar Nyhlén Gavik, Helge Carlström Grötom, Ture Edman Skallsta, Fröken Sally Sundin,
Ragnar Sjölander Edsviken, Hanna Eriksson Ärsta, Olle Nilsson Eden.

1931 Småskola

Längst fram till vä:

Aina Nyhlén Gavik
Irene Kalm Salteå
Elsa Nordlund Grötom
Maj-Britt Westin Eden
Elsie Thiger Grötom
Vanja Norgren Salteå

Längst bak fr vä:

Siri Karlström Grötom
Ture Nyhlén Gavik
Tage Karlström Gavik
Arne Sahlén Salteå
Hilmer Boström Gavik
Fröken Sally Sundin

Julspel

Läraren Kalle Jonsson anordnade tillsammans med eleverna ett Julpspel: "Kerstins juldröm"
Året var 1931. Ture Forsberg (kantor och lärare i Torrom) kom regelbundet till Salteås Skola för att
träna sången till teatern. Skolan hade tidigare fått skidor från ett av Sollefteås regementen.

Clarie Kalm hade huvudrollen. Hon var Kerstin som drömde om alla julens figurer. Ester Norgren, Lisa Tjärnberg och Sven-Erik Norberg var pepparkakegubbar. Inga Norgren var julens ängel. Ingrid Lundgren agerade Kerstins mor. Rut-Märtha läste dikt. Hon sjöng också mycket bra. De som var osäkra på sången höll sig nära Rut-Märtha.

Intäkterna från teatern gick till att köpa in stavar samt lagning av skidorna.
Som tack för hjälpen att Forsberg engagerade sig i sången spelades teatern upp både i Salteå och i Torrom. Intäkterna i Torrom gick då till Torromsskolan.

1931-32 Folkskoleklassen

Understa raden fr vä:

Gurli Wallin Grötom, Clarie Kalm Salteå, Greta Saltin Salteå, Irene Forsvik Salteå, Mary Edman Skallsta, Vivi Lundgren Eden, Elsa Nilsson Eden, Tolly Wedin Salteågäst (följde med barnflickan?), Astrid Nordlund Grötom.

Andra raden fr vä:

Anna-Lisa Altin Salteå, Rut Carlström Salteå, Ingrid Lundgren Eden, Ester Norgren Salteå, Margit Norgren Salteå, Karin Berglund Salteå, Dagny Nyhlén Gavik , Rune Altin Salteå

Tredje raden fr vä:

Läraren Kalle Jonsson Salteå, Rut Norberg Salteå, Sylvia Wedin Gavvik, Hildur Pettersson Skallsta, Inga Norgren Salteå, Hanna Eriksson Ärsta, Rut-Märta Svensson Salteå, Lisa Tjärnberg Ärsta.

Översta raden fr vä:

Olle Nilsson Eden, Ville Wedin Gavvik, Pelle Edin Eden, Erik Dahlin (Boman) Salteå, Ragnar Sjölander Edsviken, Karl-Johan Wiklund Salteå, Sven-Erik Norberg Salteå, Ragnar Nyhlén Gavvik, Ture Edman Skallsta, Gunnar Sjölin Ärsta.

Fortsättningsskolan

Efter att ha gått 6-årig folkskola var det obligatoriskt att gå fortsättningsskolan. Den utbildningen pågick i 12 veckor. (6 veckor varje år) För pojkarna var det en rent teoretisk utbildning. För flickorna var det en skolköksutbildning med 6 veckors teori och 6 veckors praktik)

Den teoretiska delen ansvarades av den ordinarie folkskolläraren när folkskoleeleverna hade vinterlov.
Skolkökslärarinnan var anställd och åkte runt på samtliga skolor i socknen och genomförde dessa 6 veckors kurser. Märtha Hällsén hette den första anställda lärarinnan.

Finns det fler?

Fortsättningsskolan avvecklades i och med att man införde ÅK 7. Då ingick hushållskunskap i den ordinarie undervisningen.

1933

Detta foto är taget 1933. Då gick Clarie Sundin fortsättningsskolan.

Här ovan hade de en gemensam utflyktspromenad till Norr Gavvik med folkskoleklassen.

1933-34?

Längst bak fr vä:
Arne Sahlén Salteå, Rune Altin Salteå, Erik Dahlin Salteå, Karl-Johan Wiklund Salteå,
Sven-Erik Norberg Salteå, Gottfrid Norberg Salteå, Pelle Edin Eden, ???, Sven Nässlander Skallsta,
Åke Norgren Salteå, Gunnar Nordin Skallsta

Mitten fr vä:
Siri Karlström Grötom, Vanja Norgren Salteå, Aina Nyhlén Gavvik, Vivi Lundgren Eden, Sylvia Wedin Gavvik, Elsa Nilsson Eden, Dagny Nyhlén Gavvik, Ester Norgren Salteå

Längst fram fr vä:
Irene Kalm Salteå, Gudrun Norberg Salteå, Elsy Thiger Grötom (rutig klänning längst fram)
Bakom henne: Elsa Nordlund Grötom, Lisa Tjärnberg Ärsta, Greta Saltin Salteå och Birgit Nilsson Eden

Klass 1-6 1937

Övre raden från vä:
Lärare Karl Jonsson Salteå, Eivor Öberg Grötom, Ruth Selander Skallsta, Ingeborg Nilsson Eden, Tollie Wedin Salteå, Eva Altin Salteå, Anna-Britt Norberg Salteå, Ingrid Norberg Salteå, Eva Nyhlén Gavik, Lärare Sally Östman.

2:a raden uppifrån:
Gunny Edholm Gavik, Ruth Norgren Salteå, Lisen Thiger Grötom, Maud Nordlund Salteå

3:e raden uppifrån:
Hugo Norgren Salteå, Per Rönnberg Grötom, Göte Boström Gavik, Ingemar Forsvik Salteå, Sixten Karlström Grötom, Sven Selander Skallsta, Evert Edin Eden, Rune Nordin (Svegsta) Skallsta

Längst fram:
Svante Jonsson Salteå (besök lärarens son), Roland Selander Skallsta, Harry Edman Skallsta, Rune Hedberg Grötom, Gordon Hedberg Grötom, Harald Nyhlén Gavik, Sigvard Nordin (Svegsta Skallsta)

Lärarinnan Anna Forsberg med familj

Ture Forsberg f. 1900 och Anna f. 1905 (båda födda i Örnsköldsvik) gifte sig 1930. Anna hade då sagt upp sig från en fast lärartjänst i i Själevad. De flyttade då som lärarpar in i två rum och kök i ett nytt och modernt hus i Torrom med centralvärme.

Anna skulle börja ett vikariat i Torrom, där Ture var folkskollärare och kantor sedan 1927.

Det var en kamp om lärarjobben och hon tjänstgjorde terminsvis i olika skolor. Efter 12 år - 1939 på höstterminen fick hon äntligen en fast tjänst. Det var som ensam lärare på Salteå skola. Här hade man intagning vartannat år. Skolan skulle omfatta årskurs 1, 3 och 5 det ena året och årskurs 2, 4 och 6 nästkommande år.

I lärarlönen ingick en tjänstebostad. Anna var till en början ej i behov av de 3 rum och kök som den tidigare läraren Kalle Jonssons familj hade haft. Hon cyklade istället mellan familjens bostad i Torrom och arbetet i Salteå.

Det har berättats om Tennman, en av byborna som bodde på andra sidan vägen. Han stod alltid med klockan i högsta hugg och kontrollerade att Anna kom i tid till skolan och lektionerna.

Barnledighet i samband med barnafödsel fanns inte på den tiden. Anna var sjukskriven ett par månader efter förlossningen och när hon började arbeta anställdes en barnsköterska, Gunhild Moberg, för att ta hand om tvillingarna.

Den 20 december 1943 dog Ture. Tvillingarna var då endast 5 månader gamla och Ulla 10 år.

Efter Tures död flyttade familjen slutgiltigt till Salteå och då var de tacksamma att ha tre rum och kök. Gunhild fick eget rum med egen ingång från hallen, Ulla och tvillingarna fick en barnkammare och Anna sov i vardagsrummet.

I samband med detta blev Ulla elev hos sin mamma i Salteå skola. Tyvärr fanns inga jämnåriga klasskamrater. Den årskullen hade inte börjat. Ibland fick hon delta i tvåans undervisning, ibland i fyrans allteftersom det passade.

Lärarbostaden var i mycket dåligt skick, taket läckte och behövde renoveras. Barnen var ofta sjuka. Ingrid fick svår astma.

På fotot ovan ser vi barnsköterskan Gunhild med tvillingarna.

Livet gick vidare. Anna var väldigt aktiv. Hon sjöng med i kyrkokören, som nu leddes av kantor Gunnar Fahlén i Torrom.

I Salteå startade hon en liten damkör tillsammans med Anna Nordlund. De uppträdde på Evangeliska Fosterlandsstiftelsens sammankomster i bönhuset.

Hon var också gymnastikledare inom G.F Spänst som hade Arne Nordlöf i Östanö som ordförande. I Torrom hade tidigare både Ture och Anna varit mycket aktiva inom nykterhetslogen. Mamma hade lett ungdomslogen där. Men i Salteå hade logen upphört.

Till varje skolavslutning var det stort ståhej. Varje examensdag skulle ju vara lite festlig, inte bara i skolan. Det skulle städas och pyntas. Maria Edin, som hjälpte folk med lite av varje i byn, kom och städade. Anna bakade kakor till långt in på natten, för på examensdagen vara alla skolans föräldrar välkomna till dem på kaffe.

Källa: Ulla Forsberg

Vid höstterminsstarten 1944 upptäcktes att det var för få nybörjare för att småskolan i Salteå skulle kunna vara kvar. Det behövdes ett barn till. Jag hade redan hunnit ut på morgonen och var med Bengt ute i vinbärsbuskarna hos Berglunds och mumsade på de vita vinbären, som jag tyckte var extra goda. Då kom mamma i stor brådska och tog av mig förklädet, man hade ju alltid ett sådant för att skydda klänningen, och sa´ att jag skulle börja skolan. Vi skyndade oss genom "Birgers bete" (Skoglunds) ner till skolan, hela tiden tragglande mitt födelsedatum. "Dagmar, du är född den 4:e februari 1938. När är Du född?" Jag svarade "4:e februari 1938", och så fortsatte vi tills vi var framme vid skolan. Det var ju i elfte timmen att lära sig detta men jag var ensam om att kunna födelsedatumet.

Jag skulle egentligen inte börja förrän hösten därpå men eftersom det fattades ett barn så gick Artur Kalm, som satt i Skolstyrelsen, helt resolut hem till mamma och pappa på morgonen och sa´ att de måste låta mig börja skolan den här dagen. Jag skulle bara behöva gå i tre veckor, tills allt kommit igång och sedan kunde jag få sluta. Mina föräldrar var väldigt betänksamma för jag var nog inte alls skolmogen och vi hade ju inte alls pratat om någon skolstart. Jag minns att jag kunde skriva mitt namn för det hade Ture Forsberg lärt mig.

Det blev i alla fall som Kalm ville, men efter tre veckor hade jag bestämt mig för att fortsätta.
För mig skulle det kännas som ett nederlag eftersom alla de andra skulle få fortsätta.

1947?

Stående fr vänster:

Läraren Anna Forsberg
Carl-Erik Thiger Grötom
Sven-Erik Nilsson Eden
Hans-Erik Dahlén Ärsta

Sittande fr vänster:

Siv Selander Skallsta
Gun Selander Skallsta
Anita Skoglund Salteå
Dagmar Sundquist Salteå
Ulla-Britt Öberg Salteå

Detta år fanns endast 8 elever på hela skolan.

1948 skulle lärarbostadshuset renoveras. Under tiden skulle familjen Forsberg bo i en av skolsalarna. Gunhild sa upp sig. Ingrid som hade astma skickades till en moster i Nässjö. Efter att ha bott väldigt primitivt en längre tid utan att renoveringen påbörjades erbjöds Anna att bo inneboende hos familjen Nordlund. Ulla hade vid denna tidpunkt börjat realskolan i Örnsköldsvik och bodde hos sin mormor. Så det var bara Anna och Nils som bodde kvar i Salteå.

Pga bostadsproblemet och för att få familjen samlad igen sökte Anna nytt arbete. Vårterminen 1949 började hon en ny lärartjänst i Örnsköldsvik.

Trots alla motigheter älskade Anna Forsberg Norabygden och när hon dog 2002 begravdes hon, liksom hennes make tidigare gjort på Nora kyrkogård i Torrom.

Källa: Ulla Forsberg

Skogsplantering

Vissa år fick skolans elever sätta plant som friluftsdagsaktivitet. Praktiskt miljöarbete. I regel var det pojkarna som grävde hålet och flickorna skötte själva planteringen av tallskottet.

Här ser vi Östanös lärare Örtkvist med Salteåeleverna. Detta år sker planteringen i Allsta åt Arne Nordlöf.

Åke Norgren minns att han hade Bengt Berglunds klass som satte plant på Saltåsen.
Clarie Sundin minns att hon i ÅK 3 var med om det.

Dagmar Sundkvist, Anita Skoglund och Ulla-Britt Öberg är med på detta foto.

Lärarinnan Inga Fahlén

Bodde i Torrom.

1949-50 B2 klass

Längst bak fr vä:

Kerstin Westin Salteå
Laila Englund Skallsta
Gun Selander Skallsta
Marianne Dahlén Ärsta
Inga Fahlén Lärare
Dagmar Sundqusit Salteå
Gunnel Öberg Skallsta
Inger Nordlöf Salteå
Kerstin Dahlén Ärsta

Längst fram fr vä:

Bengt Berglund Salteå, Hans-Erik Dahlén Ärsta, Per-Ove Öberg Salteå, Torsten Boström Gavik, Sören Selander Skallsta, Jonny Björklund Gavik, Bert Westin Skallsta, Villy Tiger Grötom.

Innan småskollärarinna anställdes fanns en lägenhet ledig här. Under denna tid bodde Ester Norgren och Erik Selander här. De arbetade som vaktmästare.

1949 -50 B2 klass

Längst bak fr vä:

Kerstin Westin Salteå
Villy Tiger Grötom
Sören Selander Skallsta
Torsten Boström Gavik
Birger Hansson Lärare
Bengt Berglund Salteå
Per-Ove Öberg Salteå
Bert Westin Skallsta
Martin Dahlén Ärsta

Längst fram fr vä:

Inger Nordlöf Salteå, Gunnel Öberg Skallsta, Laila Englund Skallsta, Gun Selander Skallsta, Gunborg Edström Salteå, Dagmar Sundquist Salteå, Kerstin Dahlén Ärsta, Marianne Dahlén Ärsta, Margit Selander Skallsta.

1951-52? B2 klass 1-6

Längst bak fr vä:
Laila Englund Skallsta, Klas Björklund Salteå, Bengt Berglund Salteå, Sven Nordlöf Tjärned, Sören Nordlöf Tjärned, Karl Gunnar Nordenberg Gavik, Martin Dahlén Ärsta, Lennart Selander Skallsta, Berndt Edman Skallsta, Roine Nordlund Ärsta , Kerstin Dahlén Ärsta,

Fr vä andra raden:
Margit Selander Skallsta, Gertrud Westin Salteå, Kerstin Westin Salteå, Gunnel Öberg Skallsta, Gunborg Edström Salteå, Inger Nordlöf Salteå, Gunnel Bergqvist Salteå, Marja Näsholm Grötom, Anne-Marie Nordenberg Gavik, Berit Berglund Salteå, Britt Nordlöf Tjärned, Birgitta Viklund Skallsta,

Längst fram fr vä:
Gunnar Sundqvist Salteå, Ragnar Edström Salteå, Sören Nordenberg Gavik, Willy Lundin Gavik, Esbjörn Skoglund Salteå.

Högst upp:
Småskolelärarinnan Gunbritt Sjödin och Folkskoleläraren Birger Hansson.
De båda gifte sig och bosatte sig i Lärarbostaden i Salteå.

Inger berättar att hon fick gå i Torrom i småskolan, sedan åk 3-6 i Salteå. Sedan åk 7 i Torrom.

Småskolan 1952-53

Övre raden till vänster:

Alf Bergkvist Salteå
Stig Tjärnberg Ärsta
Bengt Sjölin? Gavik
Leif Englund Skallsta

Lärare: Gun-Britt Hansson,

Nedre:

Barbro Wiklund Skallsta
Hans-Göran Johansson Eden
Lasse Dahl Grötom
Villy Lundin Gavik
Britt Nordlöf Grötom.

Årtal 1952-53

Längst bak fr vä: Sven Nordlöf Ärsta, Karl-Gunnar Nordenberg Gavik, Ragnar Edström Salteå, Lennart Selander Grötom, Esbjörn Skoglund Salteå, Sören Nordlöf Ärsta, Klas Björklund Salteå, Roine Nordlund Salteå, Gunnar Sundqvist Salteå.

Mitten: Gertrud Westin Salteå , Britt Nordlöf Ärsta, Gunnel Bergkvist Salteå, Birgitta Wiklund, Ann-Marie Nordenberg Gavik, Marja Näsholm Grötom, Berit Berglund Salteå

Längst fram: Sören Nordenberg Gavik, Bernt Edman Skallsta, Lasse Dahl Grötom, Willy Lundin Gavik och Sten Dahl Grötom

Småskolan 1953-54

Övre raden till vänster:

Sven Westin klass 1 Skallsta
Birgitta Englund klass 2 Ärsta
Ola Nordenberg klass 2 Gavik
Britt Wedin klass 2 Salteå
Bengt-Olof Nilsson klass 2 Eden

Lärare: Gun-Britt Hansson,

Nedre:

Anders Westin klass 2 Salteå
Björn Nordlund klass 2 Ärsta
Tommy Nordlöf klass 1 Salteå
Lilian Öberg klass 2 Skallsta
Birgit Edman klass 2 Skallsta
Margareta Nylén klass 2 Gavik

1954-55? Klass 1-6

Läraren Birger Hansson

Längst bak fr vänster: Leif Englund Skallsta, Gunnar Sundkvist Salteå, Ragnar Edström Salteå, Putte Skoglund Salteå, Sören Nordenberg Gavik, Lars Dahl, Grötom, Alf Bergkvist Salteå, Villy Lundin Gavik, Sten Dahl Grötom och Hans-Göran Johansson från Eden.

Mittenraden: Ola Nordenberg Gavik, Anders Westin Salteå, Lilian Öberg Skallsta, Birgitta Änglund Ärsta, Birgit Edman Skallsta, Britt Nordlöf Grötom, Margareta Nyhlén Gavik, Bengt-Olof Nilsson Eden, Björn Nordlund Ärsta.

Längst fram fr vä: Barbro Wiklund Skallsta, Britt Wedin Salteå och Berit Berglund Salteå.

Småskolan 1-2
1954-55

Första raden:
Nils Bertil Wiklund Skallsta (1)
Titti Nilsson Eden (1)
Margareta Jonsson Grötom (1)

Andra raden:
Kerstin Edin Eden (1)
Sune Selander Ärsta (1)
Gudrun Tjärnberg Ärsta (1)

Sista raden
Sven Westin Skallsta (2)
Tommy Nordlöf Salteå (2)

Stående: Lärarinnan Ullsten

Småskolan
1957-58 klass 1-3

Bakre raden:
Bruno Nordlöf Salteå (3)
Bernt Norgren Salteå (3)
Per-Olov Jonsson Grötom (2)
Fröken Gunbritt Hansson
Maud-Loiuse Dal Grötom (3)
Berit Nyhlén Gavik (1)
Lilianne Holmgren Eden (2)

Främre raden:
Krister Nordlöf Salteå (2)
Ann-Katrine Dal Grötom (1)
Siv Lundgren Eden (1)

Skolvaktmästare och Skolbespisningspersonal

För att sköta underhållet av skoltomten med dess byggnader behövdes en skolvaktmästare. Det skulle eldas i kakelugnar, klyvas ved, tömma utedassen, städas och skottas snö mm.

Klara Nyberg är den förste skolvaktmästarinnan som vi minns. Efter henne turades Nils Karlström och Helmer Norberg varannan vecka.

ca 1938? hade skolstyrelseledamot Kalm sett till att Salteå skola skulle få skolbespisning på prov. Detta som den första skolan. Det blev frun Anna Kalm som fick denna anställning.

Maten som serverades till en början var som en frukost. Det var mest välling, gröt och pannkaka på menyn.

När fru Kalm fyllde 60 år hade skolbarnen ritat och diktat. Här kan ni se ex på detta LÄS HÄR>>

I början på 40-talet var det Ester och Erik Selander som skötte vakmästarsysslorna. De bodde då i småskollärarinnans bostad. Under tiden fick de sonen Lennart. De flyttade sedan och övertog Eriks föräldrahem i Ärsta.

Sedan Arnolds och Anna Nordlander. Han var vaktmästare och hon jobbade i skolbespisningen.

Anna Nordin från Skallsta tog över arbetet i skolbespisningen.
Även Hanna Bergkvist jobbade där en period.

Uthyrning av lägenhet

Sture f. 1924 och Alice Selander f. 1929 hyrde denna småskollärarbostaden. Sture var busschaufför. Alice hjälpte till med skolbespisningen ibland. De bodde här under tiden 1954 och 1961. Lärarparet Birger och Gunbritt bodde då folkskollärarbostaden.

Barn
Lisbeth f. 1954
Karin f. 1958

1958 stängdes skolan och all undervisning flyttades till Torrom. Åke Norgren satt med i Skolstyrelsen när beslutet om nedläggning klubbades.

Uthyrning av lägenhet

När skolan stängdes hyrdes en av lägenheterna ut till Helmer Pettersson "Sill-Pelle" och Mildred Pettersson Vid försäljningen av skolan flyttade de till Saltins istället.

Fabrik - tillverkning av ostemballage

Zidéns Vårdcentra

Sedan 1975 drivs idag (2004)i den fd lärarbostaden ett vårdcentra. Ett hem för vård och boende av unga pojkar.